Världskonflikt- trafficking
Jag har valt att inrikta mig på trafficking – könshandel. Personligen är jag mot det och ska ägna mycket i mitt liv för att få andra att inse att det är fel. Jag tycker det är absurt att i en del länder är det lagligt med könshandel. För att jobba mot det krävs mycket kunskap i allmänhet om just trafficking, vilket jag får nu. Ju mer jag läser om det, desto mer upprörd blir jag. Dock på ett sätt som gör att jag vill sätta ett stopp för det och hjälpa oskyldiga människor som fallit för hallickar och blivit offer.
Vad är meningen med livet? En stor fråga vi alla ställer oss någon gång. Finns det något rätt svar? Svar: nej. Varje individ kommer med egna tankar och åsikter om vad just jag gör här på jorden. Då är det, det rätta svaret för den personen. Men, ska en livs levande människa komma fram till att poängen med hela livet är att vara inlåst i en källare och bli våldtagen, föda barn, misshandlas, städa, och till slut få sina organ sålda. Svar: nej. Eller? Tyvärr måste jag skriva att alla länder inte har en sexköparlag, och det förekommer könshandel välden över varje dag, timme, minut.
Så sent som 1999 kom Sveriges sexköparlag, vilket betyder att importen av kvinnor och barn som huvudsakligen används som sexslavar, bör ha minskat. Dessvärre vill vissa människor visa att det inte är någon skillnad, p.g.a. internet. Det förekommer mycket olagliga saker via internet, allt från en olämplig bild på en strand, till miljontals sålda barn. Och eftersom det onekligen är otroligt mycket handel via internet är det ingen som kan stoppa det. Faktum är det, att könshandel är tredje största brottet efter vapen- och narkotikahandel. Unicef beräknar att varje år säljs det ca 1,2 miljoner främst kvinnor och barn som sexslavar. När en person säljs ingår det oftast tre länder men ibland, dock sällan, sker det inom landets gränser. För att en könshandel ska genomföras behövs: köpare, människohandlare, transportörer, kopplare (hallick), konsumenter, producenter och distributörer. Domen för människohandel är från 2 till 10 år i fängelse.
Att trafficking har pågått i många århundraden förbryllar en del, andra inte. Man beräknar att redan på 1700-talet var könshandel aktuellt i Europa, dock inte lika stort som idag för då fanns inga bra transportmedel. Allstå skedde det inom landets gränser och det var främst slavar som fick utstå hemskheterna. Också fattigt folk lämnade iväg sina barn till rika män som fick utföra sexuella tjänster. Det var oftast rika män som hade makt och det var alltså dem som hade tillgänglighet att få unga barn att göra olika saker för en liten summa pengar. Om dem ens fick sina pengar? Det var på 1800-talet könshandel började växa bland olika länder och unga kvinnor och barn kunde nu färdas via sjöväg eller järnväg.
Det är många som talar om att trafficking borde stoppas eller åtminstone minskas radikalt, men varför händer inget? Eller gör det? jo, det är mycket som händer men det uppvaktas inte lika mycket av media som det kanske borde. Det är ca 600 människor varje år som kommer in i Sverige som offer för könshandel. Själv ser jag inte mycket skriverier om det, men om fotboll ser jag väldigt mycket. Jag menar inte att NA ska skriva en halv sida om offer för könshandel, men att det borde finnas med en liten notis om var man kan ringa om man blivit utsatt för liknande, eller vad som händer i EU parlamentet angående människans rättigheter. Det EU parlamentet bestämmer, eller sätter lagar på, gäller ju oss i Sverige också. Jag visste till exempel inte att EU påverkar våran vardag upp till 70 %. När jag fick reda på det blev jag chockad. Jag menar, borde inte jag som svensk medborgare få reda på saker och ting som händer i EU om det påverkar så stor del av min vardag? Nej, tydligen inte. Ibland känns det som media tar upp fel saker. Anna Hedh, en svensk parlamentariker, sa också att Sverige är väldigt dåliga att skriva om vad som sägs i riksdagen och parlamentet, jämfört med exempel Portugal. Hon brukar se sina kollegor sitta och slå upp dagstidningen och dem ser att deras lands befolkning får reda på vad som hänt, medans i SD läser hon om hur det gick för Sverige i hockey. Det är en sak som måste ändras tycker hon, och jag håller med!
Organisationer mot trafficking.
Här är några exempel på organisationer som jobbar mot trafficking eller stöder offren
ECPAT- en av de större organisationerna mot trafficking för yngre. De finns i alla världsdelar och arbetar effektivt i 84 länder. Ecpat har även samarbete med hygien- och kroppsvårdskedjan The Body Shop som finns i stor del av världen. Den kedjan jobbar mot barnsexhandel och har namninsamling i vissa perioder. Skriver man på där vill man att regeringen ska skaffa en specifik lag mot könshandel för barn (hälften av offren i Sverige är under 18 år), bättre hem och vård för unga offer och att Sverige ska ta detta på största allvar. Redan nu har drygt 5 miljoner skrivit under världen över, och mer ska det bli! Tyvärr har ju inte alla länder en lag mot trafficking. The Body Shop säljer en del produkter, där stor del av inkomsterna går till Ecpat som senare går till stöd för offer.
UNICEF- är en organisation som de flesta känner till. Unicef är inte bara mot barnsexhandel, som Ecpat, dem kämpar också för människans rättighet. Ung som gammal vill dem att ex alla ska ha vatten, alla ska vara lika mycket värda, ingen ska tvingas till sex eller tvingas sälja sex, alla barn ska få en utbildning. Det är bara en liten del av vad dem gör. När jag gick i lågstadiet kommer jag ihåg att jag kunde köpa en brosch i form av en blå vatten droppe eller ett armband där det stod Unicef på. Dem riktade sig då till skolan och pengarna dem fick in av alla barn som köpte en vattendroppe eller ett armband gick till rent vatten för de som behövde det. Jag kommer ihåg det som en bra grej för då kunde jag hjälpa en annan människa. Det var inte många kronor jag betalde för en vattendroppe men det gjorde stor skillnad för en annan. Man kan även köpa varor av Unicef på deras hemsida såsom tröjor, armband och nyckelband. Om man bara vill ge pengar eller något annat kan man köpa olika vacciner och näringspaket på Unicefs hemsida som går till folk som behöver det. Man kan exempel köpa ett myggnät så myggor inte smittar malaria, ett vaccin mot mässlingen eller leksaker till barn.
Jag tror att trafficking kommer hålla på i alla tider. Det har varit aktuellt i många århundraden och kommer troligen vara det i resten av framtiden. Eftersom det kommer alltid finnas någon som vill köpa sex så kommer det finnas ett offer. Hur mycket världen än anstränger sig för att stoppa det kommer det någonstans i ett hörn av världen pågå. Idag är internet en stor hjälp för hallickar att köpa barn på, och därför en ännu större nackdel för barn och kvinnor att hamna i sexhandel. Många hallickar lockar till sig offer genom att säga att det finns ex modelljobb, eller så förskönar dem hela branschen och säger att det ”nya bättre” livet är dem värda. På så sätt hamnar många kvinnor och tonåringar i sexhandel genom tvång, för de har inget val.
Vad tycker jag om trafficking?
I december fick jag lyckan att åka till Bryssel, med 9 andra personer från Vialund, och besöka EU-parlamentet. I parlamentet gick vi runt och såg olika salar och lärde oss mer om hur det fungerar i EU. Men det var en sak som gjorde att resan blir oförglömlig, vi träffade Anna Hedh, en svensk parlamentariker som inför mycket gott i EU. Hon pratade om trafficking och fick mig att öppna ögonen för dessa hemskheter. Redan då bestämde jag mig för att göra skillnad, för jag tänker inte stå och se på när andra människor blir utnyttjade för ingenting. Jag skäms! Och en sak gjorde mig lite argare än vanligt, EU har ingen sexköparlag, därför går en del parlamentariker till prostituerade och de tror att den personen inte for illa till. Jag som trodde EU skulle vara en förebild. Vissa påstår också att barn som blir våldtagna, eller utsätts för annat våld, att de glömmer, inte betyder så mycket. Jag tycker att det är skitsnack, och det står jag för. Alla är ju trots allt lika mycket värda. Jag förstår mig inte på människor som kan utnyttja en annan person, eller flera, och sen gå och låtsas som ingenting. I vissa umgängen får männen status genom att ligga med så många som möjligt. Vänd på det, vad händer om en kvinna skulle säga att hon köper sex av en liten pojke? Jo, väldigt många upprörda ansikten. Hon skulle också bli kallad en massa saker, inte bara från personer hon kanske känner utan också media skulle flika in några små hemska ord här och var i långa texter om en kvinna som utnyttjar andra. Vad händer om media skulle få upp ögonen för en man som köper sex? Tja, inge särskilt. Det är ju ändå så vanligt. Kanske inte här i Sverige men i andra länder så som Spanien och Grekland.
Källförteckning:
Passagen.se
Mimersbrunn.se
Unicef.se
Thebodyshop.se
Ecpat.se
Freelegaladvcicehelp.com
Natverkmottrafficking.se
Eget studiebesök på parlamentet, samtal med Anna Hedh.
Veronica Majersky
9 röd
24/3 - 2011
söndag 5 juni 2011
måndag 2 maj 2011
Så påverkas vi av EU
Den 7 december klockan tre på natten år 2010 samlades vi, 10 elever och tre lärare på Vialundskolan, på den mörka skolparkeringen för avfärd mot Bryssel. Vi skulle alltså besöka EU- parlamentet. Det var en stormig natt och mycket dimma då vi skulle bege oss mot flygplatsen. Man kunde knappt se vägen och det tog oss tre timmar att komma fram till Skavsta flygplats som ligger utanför Nyköping.
Väl framme fick vi fick vänta en timme eftersom flygplanet inte kunde lyfta i snökaoset. Klockan 9.00 var vi framme i Bryssel. Vi tog en buss och åkte in till Bryssels centrum och där fick vi käk. Efter matintaget gick vi tre km, tre väldigt långa kilometer, till det trestjärniga hotellet. På vår promenad till hotellet såg vi mycket, både fattiga och rika bostadsområden. I de yttre delarna av centrum såg vi gamla hus som satt ihop och människor såg ut att leva trångt medan inne i centrum var det glasförsedda höghus som visade på god ekonomi.
Den 8 december besökte vi EU-parlamentet. Vi vaknade, åt frukost och kom dit klockan 11.00. Vi tyckte det var fint, rent och lyxigt i byggnaden och intill parlamentet fanns stora inglasade hus och en skola som enormt stor och gammal.
Vi fick gå genom säkerhetskontrollen då vi skulle in till parlamentet, alla från Vialundskolan fick komma in! Kvinnan som informerade oss hette Anna Hedh, en svensk EU-parlamentariker, hon pratade bl.a. om människors rättigheter och sexhandel. Det konstigt att det händer sådana hemska saker i vår tid, år 2011. Kanske borde FN och EU göra mer, tänker vi? Anna Hedh informerade också om varför EU-parlamentet ligger i Bryssel och inte i Frankrike eller i Tyskland. Vi fick också veta att Anna byter jobbplats hela tiden t.ex. så är hon tre veckor i Bryssel och sedan kanske en vecka i Strasbourg .
Det som Anna Hedh tycker är mindre bra för Sverige med EU är att vi betalar in mer pengar än vad vi får tillbaka. Men vi får också stöd från EU t.ex. skolmjölkstöd vilket innebär att EU ger stöd till skolor så att de har råd att servera barnen mjölk, filmjölk, yoghurt och ost till frukost och lunch.
När vi ska bygga t.ex. en stor simhall I Sverige då skickar man information till EU- länder så att de vet att vi håller på att bygga det. Företag runt omkring i EU kan då ge förslag på sina produkter och priser så att vi kan samarbeta mellan länderna och få de bästa simhallsbyggarna till Sverige.
Vi hade en jättekul och lärorik resa till Bryssel. Nu vet vi att EU påverkar Sverige och att Kumla också kan och bör vara med och påverka EU.
Munsef Omer / Thanadon Suriya
Den 7 december klockan tre på natten år 2010 samlades vi, 10 elever och tre lärare på Vialundskolan, på den mörka skolparkeringen för avfärd mot Bryssel. Vi skulle alltså besöka EU- parlamentet. Det var en stormig natt och mycket dimma då vi skulle bege oss mot flygplatsen. Man kunde knappt se vägen och det tog oss tre timmar att komma fram till Skavsta flygplats som ligger utanför Nyköping.
Väl framme fick vi fick vänta en timme eftersom flygplanet inte kunde lyfta i snökaoset. Klockan 9.00 var vi framme i Bryssel. Vi tog en buss och åkte in till Bryssels centrum och där fick vi käk. Efter matintaget gick vi tre km, tre väldigt långa kilometer, till det trestjärniga hotellet. På vår promenad till hotellet såg vi mycket, både fattiga och rika bostadsområden. I de yttre delarna av centrum såg vi gamla hus som satt ihop och människor såg ut att leva trångt medan inne i centrum var det glasförsedda höghus som visade på god ekonomi.
Den 8 december besökte vi EU-parlamentet. Vi vaknade, åt frukost och kom dit klockan 11.00. Vi tyckte det var fint, rent och lyxigt i byggnaden och intill parlamentet fanns stora inglasade hus och en skola som enormt stor och gammal.
Vi fick gå genom säkerhetskontrollen då vi skulle in till parlamentet, alla från Vialundskolan fick komma in! Kvinnan som informerade oss hette Anna Hedh, en svensk EU-parlamentariker, hon pratade bl.a. om människors rättigheter och sexhandel. Det konstigt att det händer sådana hemska saker i vår tid, år 2011. Kanske borde FN och EU göra mer, tänker vi? Anna Hedh informerade också om varför EU-parlamentet ligger i Bryssel och inte i Frankrike eller i Tyskland. Vi fick också veta att Anna byter jobbplats hela tiden t.ex. så är hon tre veckor i Bryssel och sedan kanske en vecka i Strasbourg .
Det som Anna Hedh tycker är mindre bra för Sverige med EU är att vi betalar in mer pengar än vad vi får tillbaka. Men vi får också stöd från EU t.ex. skolmjölkstöd vilket innebär att EU ger stöd till skolor så att de har råd att servera barnen mjölk, filmjölk, yoghurt och ost till frukost och lunch.
När vi ska bygga t.ex. en stor simhall I Sverige då skickar man information till EU- länder så att de vet att vi håller på att bygga det. Företag runt omkring i EU kan då ge förslag på sina produkter och priser så att vi kan samarbeta mellan länderna och få de bästa simhallsbyggarna till Sverige.
Vi hade en jättekul och lärorik resa till Bryssel. Nu vet vi att EU påverkar Sverige och att Kumla också kan och bör vara med och påverka EU.
Munsef Omer / Thanadon Suriya
tisdag 8 mars 2011
torsdag 3 mars 2011
Jämställdhet
Internationella kvinnodagen 2011: Dags för handling!
Kvinnors rättigheter/Lika möjligheter - 01-03-2011 - 12:14
SammanfattningInternationella kvinnodagen 8 mars
Hundraårsjubileum 2011
3 mars: möte om kvinnor i politiken
8 mars: uppmärksammas kvinnodagen vid plenarsammanträdet i Strasbourg
Internationella kvinnodagen 2011
Europaparlamentet uppmärksammar den internationella kvinnodagen och dagens hundraårsjubileum mellan den 3:e och 8:e mars i Bryssel och i Strasbourg. Hundra års kamp för jämställdhet har lett till ekonomiska, sociala och politiska framsteg. Men på flera områden, exempelvis fattigdom, löneskillnader, jämställdhet på arbetsmarknaden och möjligheter att förena familj och yrkesliv krävs ytterligare ansträngningar.
Flera av dessa frågor är eller har varit på agendan för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM). Vi har talat med ledamöter i FEMM, kvinnor och män, om deras arbete för att stärka jämställdhet, deras syn på arbetet för kvinnors rättigheter och framtida utmaningar på området.
3 mars: Kvinnor i politiken i EU
Den 3 mars, 09.00-12.30, anordnar jämställdhetsutskottet ett möte i Bryssel med kollegor från nationella parlament om kvinnor i politiken i EU.
Europaparlamentets talman Jerzy Buzek öppnar konferensen. Bland talarna är Mary Robinson, Irlands första kvinnliga president och tidigare FN-högkommissarie för mänskliga rättigheter samt Europaparlamentets tidigare talman Nicole Fontaine.
8 mars: plenarsammanträde
Vid plenarsammanträdet i Strasbourg 7-10 mars kommer EU-ledamöterna att uppmärksamma kvinnodagen och diskutera och rösta om två betänkanden från jämställdhetsutskottet:
Jämställdhet mellan män och kvinnor i EU 2010 av Mariya Nedelcheva (EPP, Bulgarien).
Fattigdom bland kvinnor i EU av Rovana Plumb (S&D, Rumänien).
Kvinnors rättigheter/Lika möjligheter - 01-03-2011 - 12:14
SammanfattningInternationella kvinnodagen 8 mars
Hundraårsjubileum 2011
3 mars: möte om kvinnor i politiken
8 mars: uppmärksammas kvinnodagen vid plenarsammanträdet i Strasbourg
Internationella kvinnodagen 2011
Europaparlamentet uppmärksammar den internationella kvinnodagen och dagens hundraårsjubileum mellan den 3:e och 8:e mars i Bryssel och i Strasbourg. Hundra års kamp för jämställdhet har lett till ekonomiska, sociala och politiska framsteg. Men på flera områden, exempelvis fattigdom, löneskillnader, jämställdhet på arbetsmarknaden och möjligheter att förena familj och yrkesliv krävs ytterligare ansträngningar.
Flera av dessa frågor är eller har varit på agendan för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM). Vi har talat med ledamöter i FEMM, kvinnor och män, om deras arbete för att stärka jämställdhet, deras syn på arbetet för kvinnors rättigheter och framtida utmaningar på området.
3 mars: Kvinnor i politiken i EU
Den 3 mars, 09.00-12.30, anordnar jämställdhetsutskottet ett möte i Bryssel med kollegor från nationella parlament om kvinnor i politiken i EU.
Europaparlamentets talman Jerzy Buzek öppnar konferensen. Bland talarna är Mary Robinson, Irlands första kvinnliga president och tidigare FN-högkommissarie för mänskliga rättigheter samt Europaparlamentets tidigare talman Nicole Fontaine.
8 mars: plenarsammanträde
Vid plenarsammanträdet i Strasbourg 7-10 mars kommer EU-ledamöterna att uppmärksamma kvinnodagen och diskutera och rösta om två betänkanden från jämställdhetsutskottet:
Jämställdhet mellan män och kvinnor i EU 2010 av Mariya Nedelcheva (EPP, Bulgarien).
Fattigdom bland kvinnor i EU av Rovana Plumb (S&D, Rumänien).
Fördjupat samarbete EU-Ryssland
Foreign affairs - 25/02/2011
Fördjupat samarbete EU-Ryssland
Energi, handel och en ny samarbetsram dominerade diskussionerna mellan EU-kommissionen och den ryska regeringen på deras möte i Bryssel.
Att skapa en stabil politisk och ekonomisk förbindelse med Ryssland är grunden för EU:s kontakter med sitt grannland i öst och en förutsättning för stabilitet i regionen.
Olja och gas
Ryssland är EU:s tredje största handelspartner och EU är Rysslands största exportmarknad. En tredjedel av EU:s råolja och en fjärdel av gasen kommer från Ryssland.
EU är beroende av leveranserna, men på senare tid har det varit en hel del störningar. För att trygga sin energiförsörjning har EU därför tagit fram en energistrategi . Man vill också förhindra att framtida avbrott drabbar konsumenterna, som under 2009.
Mötet i Bryssel ledde fram till fyra energiavtal, bland annat en uppdatering av ett avtal som säger att Ryssland måste varna EU vid risk för leveransstörningar.
Inte bara handel
Förbindelserna mellan EU och Ryssland gäller inte bara handel och energi. Sedan 1991 har EU gett Ryssland ett ekonomiskt stöd på cirka 2,8 miljarder euro. I takt med att den ryska ekonomin har utvecklats, har EU gått från bistånd till medfinansiering av projekt inom fyra samarbetsområden:
Ekonomi och handel - ökade investeringar och handel genom att parternas ekonomiska system och regelverk anpassas till varandra.
Frihet, säkerhet och rättvisa - rättsliga och inrikes frågor, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Ryssland.
Yttre säkerhet - krishantering och icke-spridning av kärnvapen och andra vapen samt bilateralt och internationellt samarbete.
Forskning och utbildning - samarbete inom innovation och kultur.
Det nuvarande samarbetet mellan EU och Ryssland bygger på ett avtal från 1997. Ett nytt avtal håller på att förhandlas fram och ska fördjupa samarbetet inom handel, investeringar och energi.
Två andra frågor som diskuterades var visumfria resor mellan EU och Ryssland och EU:s stöd till Rysslands ansökan om medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO.
Fördjupat samarbete EU-Ryssland
Energi, handel och en ny samarbetsram dominerade diskussionerna mellan EU-kommissionen och den ryska regeringen på deras möte i Bryssel.
Att skapa en stabil politisk och ekonomisk förbindelse med Ryssland är grunden för EU:s kontakter med sitt grannland i öst och en förutsättning för stabilitet i regionen.
Olja och gas
Ryssland är EU:s tredje största handelspartner och EU är Rysslands största exportmarknad. En tredjedel av EU:s råolja och en fjärdel av gasen kommer från Ryssland.
EU är beroende av leveranserna, men på senare tid har det varit en hel del störningar. För att trygga sin energiförsörjning har EU därför tagit fram en energistrategi . Man vill också förhindra att framtida avbrott drabbar konsumenterna, som under 2009.
Mötet i Bryssel ledde fram till fyra energiavtal, bland annat en uppdatering av ett avtal som säger att Ryssland måste varna EU vid risk för leveransstörningar.
Inte bara handel
Förbindelserna mellan EU och Ryssland gäller inte bara handel och energi. Sedan 1991 har EU gett Ryssland ett ekonomiskt stöd på cirka 2,8 miljarder euro. I takt med att den ryska ekonomin har utvecklats, har EU gått från bistånd till medfinansiering av projekt inom fyra samarbetsområden:
Ekonomi och handel - ökade investeringar och handel genom att parternas ekonomiska system och regelverk anpassas till varandra.
Frihet, säkerhet och rättvisa - rättsliga och inrikes frågor, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Ryssland.
Yttre säkerhet - krishantering och icke-spridning av kärnvapen och andra vapen samt bilateralt och internationellt samarbete.
Forskning och utbildning - samarbete inom innovation och kultur.
Det nuvarande samarbetet mellan EU och Ryssland bygger på ett avtal från 1997. Ett nytt avtal håller på att förhandlas fram och ska fördjupa samarbetet inom handel, investeringar och energi.
Två andra frågor som diskuterades var visumfria resor mellan EU och Ryssland och EU:s stöd till Rysslands ansökan om medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO.
torsdag 24 februari 2011
http://blogs.ec.europa.eu/malmstrom/
Följ vår EU-kommissionär - Cecilia Malmström - på hennes blogg.
onsdag 23 februari 2011
Veckobrevet från Bryssel vecka 8 (21-27 februari) 2011
Utbildningens roll i EU2020-strategin
Rådet för utbildning, ungdom och kultur möttes i Bryssel den 14 februari. Statssekreterare Amelie von Zweigbergk representerade Sverige. Endast utbildningsfrågor behandlades denna gång. Rådet antog slutsatser om utbildningens roll i EU2020-strategin. Slutsatserna betonar bland annat kopplingarna till arbetsmarknaden, i syfte att få en bättre matchning mellan utbildning och behovet på arbetsmarknaden.
Rådet diskuterade också utbildningsavsnittet i kommissionens årliga tillväxtrapport. Diskussionen om tillväxtrapporten blir utbildningsministrarnas bidrag till Europeiska rådet i mars, då stats- och regeringscheferna ska följa upp EU2020-strategin. Medlemsländerna stödde vikten av satsningar på utbildning och forskning för att uppnå långsiktigt hållbar tillväxt. Livslångt lärande och satsningar på lärarutbildningen för att stärka skolutbildningen och minska skolavhoppen lyftes också fram. Sverige tog tillsammans med flera medlemsländer upp skolans ansvar att ge nyanlända en bra start i landet.
Rådet för utbildning, ungdom och kultur möttes i Bryssel den 14 februari. Statssekreterare Amelie von Zweigbergk representerade Sverige. Endast utbildningsfrågor behandlades denna gång. Rådet antog slutsatser om utbildningens roll i EU2020-strategin. Slutsatserna betonar bland annat kopplingarna till arbetsmarknaden, i syfte att få en bättre matchning mellan utbildning och behovet på arbetsmarknaden.
Rådet diskuterade också utbildningsavsnittet i kommissionens årliga tillväxtrapport. Diskussionen om tillväxtrapporten blir utbildningsministrarnas bidrag till Europeiska rådet i mars, då stats- och regeringscheferna ska följa upp EU2020-strategin. Medlemsländerna stödde vikten av satsningar på utbildning och forskning för att uppnå långsiktigt hållbar tillväxt. Livslångt lärande och satsningar på lärarutbildningen för att stärka skolutbildningen och minska skolavhoppen lyftes också fram. Sverige tog tillsammans med flera medlemsländer upp skolans ansvar att ge nyanlända en bra start i landet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)